En underbar torsdagAldrig varit fin på att säga förlåt,En underbar torsdag by ~bokugakowai
eller egentligen någonting alls,
men dyrkade ljuden från hennes hals,
även om mina svar mest blev gråt
Om fri och skön kan jag våga ibland,
dock jag älskar och ville älskad bli
Lös bojorna som jag blivit fjättrad i
och töm min mun från all jävla sand
Människa borde jag väl rimligen vara,
men liknar mera en blodsugande igel
Ibland, bissart nog, bäst den dagen är
Då jag inte förväntas att någon svara,
och jag får läsa och lyssna på musik,
medan ångest mig skakar och förtär
CamelRöken vindlar, såsom fridfullt ivägCamel by ~bokugakowai
i det vinterkalla, vindstilla mörkret
Jag tänker på det som de facto skett
och framtidens oro, sökandes en utväg
Doften för mig till en trappuppgång,
som då glittrade av fin, glad musik.
“Nej, inte smitta dem med din panik,
lämna gåvan invid trappans ledstång”
Visste att jag uppträdde som ett fån,
men jag tycks ju bara medföra obehag,
och hit önskar jag allt som är gott
En puls som berättade om blodigt rån,
att jag skulle hängas för mitt tilltag.
Det jag inte sa hoppas jag man förstått
swedish poemVarför står skiten på japanska? Jaja. Bara trycka på den stora röda knappen så händer det väl nåt. Barnslig musik började vråla ut ur högtalarna. Jag går därifrån, sakta, jag håller händerna för öronen. Jag öppnar en dörr. Vad som mötte min blick kom mina armar och händer att bli offer för gravitationen. Rummet var helt vitt. Inga fönster. Jag kan fortfarande höra musiken. Det hade kunnat vara nåt slags frysrum, men jag inser snart att det inte är djur som hänger i taket, utan människor, majoritswedish poem by ~bokugakowai
Optimism 
Sta.sh
